Anläggningens grundare

Anläggningens grundare är min pappa, Anders Enström och det är hans livsverk som jag nu fått förtroendet att förvalta och utveckla.
Tredje generationen på gården och andra på anläggningen
Jag, Marie har vuxit upp här på gården i Marieberg. Huset jag växte upp i var skola längre tillbaka i tiden. Mina föräldrar renoverade den gamla timringen med varsam hand, så redan som barn kom jag i kontakt med äldre hus, timrade väggar, stora fönster och en härlig atmosfär. På gården på andra sidan vägen bodde min farmor och farfar. De byggde upp sin gård i början av 1940 - talet, en gård i typisk tidsera bestående av ett Per-Albinhus och en mindre ladugård som inrymde sju kor.
Min uppväxt präglades av hårt arbete i jord- och skogsbruket och jag har många minnen från när familjen samlades för att hässja hö. Slitsamt men med mycket prat och skratt. Jag minns också hur kraftiga stormar som ibland förorsakade strömavbrott i flera dagar och pappa som då tillsammans med några andra från trakten fick gå ut och röja bort nedfallna träd. Alla bidrog med gemensamma krafter för att strömmen skulle tillbaka.
Mina somrar präglas också av fina sommardagar då vi barn hälsade på kor och kalvar i hagarna, sprang ned till älven och tog oss ett dopp för att i nästa stund cykla upp till forsen för att se när det håvades sik eller drogs not i viken. Vi njöt av fina ridturer och äventyr i omgivningarna på vår ponny som vi lyckades tjata oss till efter att pappa blivit less på att vi lärde upp kalvarna att hoppa så de inte hölls i hagarna.
Pappa, Anders tog över jordbruket av sina föräldrar och det utökades till femton kor och lika många ungdjur. 1987-88 började Anders bygga upp de två första stugorna, med tanke på turism och fiske. Militären började övernatta i perioder och då kom också önskemål om mat. På det viset, har anläggningen fortsatt att växa och utvecklas genom åren.
Idag består anläggningen vid älven av sex parstugor, ett hus som inrymmer reception, restaurang och konferensrum samt ett hus med en stor vedeldad bastu, relax och hotellrum.
På ovansidan av vägen huserar vi nu själva i farmor och farfars gamla hus. På höjden intill har Anders byggt upp två timrade hus. Han har en förkärlek till äldre hus som har gått i arv till mig. Hemgården de stora rustika grå huset med sina vita stora fönster ligger mäktigt på höjden. Känslan när du kliver in och möts av rustika timmerväggar, grova träplank till golv och stora rum med fint ljusinsläpp. Den är häftig. Gå in och känn efter vad tycker du? Hemgården har förstås sin egen historia och min mormor växte upp här. Då stod huset också på en höjd ovan en mindre fiskehamn i byn Storön, en fiskeby vid havet utanför Kalix. Greks var gårdsnamnet i Storön. Historier förtäljer att de under vintrarna byggdes båtar i husets stora kök och att på våren plockades fönstren ur på gaveln för att få ut den båt som byggts.
Intill Greks som vi kallar Hemgården ligger nu en röd timring som ursprungligen kommer från Överkalix. Den är uppförd i backen med helkällarplan som inrymmer två hotellrum med mindre kök emellan. I de två övre planen finns ytterligare fyra stora rum, alla med hotellstandard och fint ljusinsläpp. Huset är inrett med fina secondhand fynd. Tänk att sitta rofyllt försjunken med en bok i hand till ljudet av den knarrande gungstolen. Detta hus kommer få namnet Lantgården.
Intill Lantgården ligger också en mindre timrad vedeldad bastu med veranda. Här blickar vi ut i skogen och fylls med dess mäktighet eller vänder oss och blickar ned mot ängen och gården där vi bor. Ja också älven kan vi skymta mellan träden.
Ute i skogen har ni två fina timringar att besöka. Skogskojan ligger närmast och där kan ni njuta av en trerätters middag där huvudrätten tillagas över öppen eld. En unik atmosfär i en rustik mysig koja med bord av grovt träplank som lyses upp av levande ljus och eldstaden. Doften, skenet och ljudet från elden det blir ett minne att bära med sig och komma ihåg.
För er som vill på lite längre äventyr så har vi en unik plats ute i skogen ungefär två kilometer från älven. Där finner ni Torpet, en röd timring från början av 1700-talet. Timringen har tidigare stått vid ängarna ovanför Pataudden. Här finns också en timrad bastu som är placerad över bäcken. Det är verkligen en naturupplevelse att basta och sen bada i bäcken. Och när magen kurrar kan här erbjudas fin middag tillagad över öppen eld. Även här i häftig rustik miljö med grova träplank till golv, timrade väggar och grova bord och bänkar. Allt till skenet av levande ljus och den sprakande elden.
Utöver det stora intresset av att snickra så är min far intresserad av militärhistoria. Det grundar sig nog i att han som ung gjorde värnplikten och däribland en som växt upp i en generation som vart närmare krig än vår. Har fått höra av en granne som lekt med hans syskon som barn, att Anders redan som liten gick upp på knabben i skogen och lekte krig. Han är grundare av Kalixlinjens beredskapsmuséum. Med ett 60-tal fordon militärvalpar, lastbilar och fordon för radiokommunikation. Här kan ni uppleva hur ni transporteras tillbaka i tiden och det går att klättra in och provsitta fordonen. Här finns också två byggnader med material och tillbehör som nyttjades vid försvaret av Kalixlinjen, när ryssen invaderade Sverige, och även senare under Kalla kriget. När det låg en massa soldater här så byggdes det upp biografbaracker för att underhålla soldaterna, en sådan barack finns här.